Inflyttad och klar!

Yes! Nu återstår bara en sak: Invigning av rummet. Det blir på Söndag i samband med ensamma mamma söker! Dom som vill kommer!
Vi (JAG framförallt) måste jobba på att ses mer! Men som sagt! Söndag hos mig! /Loo-ten-tant

Intryck?!

3 patienter har under första veckan på praktiken frågat om de ska dö, detta i samband med att JAG kommer in o pratar med dem, vad vill dom?! Why?

Scen 1: Tant ligger i sängen o jag kommer in för att höra om hon har allt hon behöver, hon tar en stadigt grepp om mitt huvud, drar ned mej för att hon sedan ska kunna viska i mitt öra, -Är det nu jag ska dö?.

Scen 2: Annan kvinna i samma sal sitter i ett hörn i en bekväm fåtölj, jag går förbi o hon hojtar till, -Kan syster hjälpa mej så att jag kan få röra på mej lite? Jag kanske dör i det här hörnet annars.

Scen 3: Hjälper en dam från sängen till toalett, efter halva vägen utbrister hon, -Jaha, är det här vägen mot döden mån tro?

Fy fan vilket intryck jag måste göra?! Tänka om? öh


På fredag kommer en av mina älskade vapendragare, Nightingale till min hemstad. Då blir det klackarna i taket och full fräs framåt! Can´t wait!

Spännande, på återseende suckers! /Commendant

=)

HAHAHA! Grattis ;)
Nu blev det många inlägg på rad här, men jag skulle gärna vilja ha namnet på den där karln sen. Jag misstänker att den här mannen kan ha varit en av figurerna som deltog på vår kanottur förra helgen. Skulle vara vansinnigt roligt om det var samme man! :P

So long soldier!

Jag har blivit offer för en utbytesstudent!

Han haffade mig (bokstavligt talat), sprang efter mig på UB förra veckan med en lapp där det stod hans namn, mobil nummer och mail (!). Han sa på dålig engelska.

- I think you beautiful, want to see you again. Call me.

Och så var han borta. Det var en situation som borde ha spelats in eftersom mitt ansiksuttryck inte kan återspeglas i ord. 

Jaha tänker jag. Palla ringa. Han var inte snygg. Dålig engelska. 

Fredag kväll, full som vanligt på ett ställe och självklart är han där..

- Why havent you called me?

Var inte ärlig, Malin, var inte ärlig!

- well, I have been very budy this week...jadijadijaaa... 

Dagen efter messar jag honom för att vara snäll. Och nu blir jag inte av med karln.

Idag föreslog han att vi skulle cykla till Nydala sjön, han skulle förebereda hemgjorda smörgåsar och varm choklad.!

Är han sjuk i huvudet? Nu kanske många tänker "men det är ju sött", gullig kille...

Ge mig en anledning till att göra det och jag gör det! Stackars man.

Jag har iaf fått mycket gjort idag + ätit upp två st 200 g chokladkakor, så nu måste jag banta. 

Loo-ten-taant! Jag är gärna kåt och desperat men det var mörkret och kylan jag inte vill ha! Fast å andra sidan då syns man inte lika mycket vilket kan vara bra...

Med hopp om framtiden, lev väl- dö unga!

Nighingale

I fikarummet hos adressändring...

Lär snacket gå ungefär såhär:

-Nämen kolla nu har vi den här jäveln igen! Vad är problemet! Hon ar ändrat adress typ 10 gånger sen 2005!! Orka!! Nu ska hon dessutom flytta två trappor ner i samma hus. Hon driver ju med oss!

Jag resonerar som så att i dessa tider av lågkonjunktur så måste alla bidra till att få samhället att gå runt. Att jag flyttar ger ju dem arbetstillfällen. Dessutom får hyresvärden lite att göra då han ska inspektera min bostad, och ta emot mina nycklar, samt lämna ut nya.

Och bäst av allt, jag får något att göra! Mitt motto: Stanna inte för länge på ett och samma ställe, det gynnar ingen! Tänk 6 månaders regeln, sen bör du packa ihop dina grejjor och hitta en ny bostad. Man ska prova sig fram till den bästa lösningen helt enkelt! /loo-ten-tant.

Ps. Inflyttningfest i helgen skulle ju kanske vara på sin plats för dom som har lust??

Jag kan andas ut!

Så du menar alltså att det inte är något konstigt med att vara desperat och kåt även fast det är så mörkt och kallt?
På dig låter det snarare som att jag då alltså är ganska normal för årstiden. Vad bra, då slapp jag fundera mer på det! Klart du ska joina klubben baby ;) Think outside the box! Som den här mannen gjorde i påskas! Det gäller att njuta av livets alla glädjeämnen medan man har chansen! Man ångrar bara det man inte gjorde sa vi va? /Loo-ten-tant

I love you but I love me more

Måndag. Ny dag. Ny vecka. Nya tag. Nya utmaningar. Nya möjligheter.

Igår såg jag o Honey S (kanske världens bästa film-iaf nu) Sex and the City the movie. Skratt och gråt blandades vilt. 

Vilken vänskap och kärlek det finns mellan brudarna. Den otroliga scenen när Charlotte skriker (hon skriker aldrig) NO!! och omfamnar Carrie när de möter MR Big i limousinen. Alla vet vilken scen jag menar. Helt otrolig!

Jag hörde i helgen att "hitta pojkv/flickvän perioden" börjar snart. När det blir mörkare och kallare. Fy, usch, dubbeltvi! Så när alla blir desperata, kåta och jobbiga är det dessutom kallt och mörkt. How will I survive? 

Kanske ska man joina de desperata och kåta...?

Lev väl- dö ung

Nighingale

Många bollar i luften i helgen!

Yes! Såhär ser nämligen min helgplanering ut: FESTA. Go hard or go home! /Loo-ten-tant

Motgång föder framgång!

Jag har varit väldigt dålig på att hantera motgångar. Jag har varit sämst på det. Detta beror nog på att jag är en tävlingsmänniska utan dess like. Men jag har verkligen fått chansen att träna på det, och vända det till något positivt! Förrå året grävde jag ner mig så fort något inte gick som jag ville. Nu tar jag det ganska soft, skrattar lite åt mig själv, och bjuder på det! Sen tränar jag på det som fan, och GÖR OM, GÖR RÄTT!
Att ha en svacka med dåligt flow leder ofta till att man lär sig mycket om sig själv och sina reaktioner. Dessutom lär man sig att sluta jämföra sig med alla andra. Det är det absolut viktigaste!

Igår gick det inte så bra för mig på en examination. Vid lunchtid fick jag migrän, sen sov jag tre timmar, efter det råkade jag färga mitt hår i en jävligt taskig röd nyans. När kvällen kom var jag helt slut och stod framför spegeln och asflabbade åt mig själv! The botten is liksom nådd, fast på ett ganska komiskt sätt! Man ska inte ta allt så allvarligt, det är givande att skratta lite åt sig själv emellanåt.

Efter regn kommer liksom solsken va! Bara man ger sig fan på det och aldrig kastar in handduken! Ger man aldrig upp så blir man en kämpe utan dess like och man blir sjukt glad när steken vänds och man kommer in i det positiva flowet igen! /Loo-ten-tant.

Livet i sin enklaste form!

Livet är så himla enkelt när man är ute såhär. Det enda man har att hålla reda på är sig själv och sina saker. (Iofs verkar detta inte vara så enkelt som det låter för vissa fransmän.)
Man har alla sina tillhörigheter samt boende i en och samma ryggsäck. Man äter vid hunger och sover och vilar vid trötthet. Fruktansvärt praktiskt! På kvällen gör man en liten lägereld och sitter och kollar på stjärnorna. Freedom på hög nivå! (Förutom att den något enerverande lille fransmannen inte kunde få nog av sin egen sångröst.) Min stress över senaste tidens alla små deadlines känns som bortblåst. Nu känner jag mig bara sådär skönt sliten och snorig som efter varje snöbollskrigsrast på mellanstadiet ungefär!

Stenåldern skulle ha passat mig ypperligt med tanke på att jag är den typen av människa som har svårt att tugga tuggummi och åka hiss samtidigt. Inte konstigt att jag har svårt att plugga till en tenta samtidigt som jag har två inlämningsarbeten och en examination på samma dag. Man bör beakta stenåldersmänniskan inom sig. Det mår man bra av. Det ger en insikt i att man bör prioritera överlevnad och välmående istället för VG på en tenta. En parentes är också att på stenåldern var folk med mycket underhudsfett de hårdaste människorna som klarade sig bäst. Jag med min enorma aptit skulle utan ansträngning ha blivit en förbebild och naturlig ledare för den högst rankade flocken inom stenålderskulturen som någonsin funnit. /Loo-ten-tant

Morning has broken

Helgfria helger var det ja. Vet ni vart jag är en lördag klockan 13? Jo i bibblan, UB. Inte kanske fr att jag får så himla mycket gjort men det känns bra iaf. 

Jag har iaf börjat på det jag skulle göra. Jag sparar pengar (inte går ner på stan o äter upp mig..) och jag ligger inte o degar. 

Det har blivit halt. Varning! Igår halkade jag upp för trappan när jag var på väg hem vid halv fyra tiden. Jag var inte ens full. Såklart jag inte var. Hade jobbat hela kvällen. Men var tillräckligt trött och degig för att inte göra så stor deal över att jag höll på att slå ihjäl mig. Däremot nu har benet svullnat och det gör pissont. Kul att jag hade tänkt ha på mig klänning ikväll med ett jävla klubb-ben!

Mer kärlek åt folket!

Lev väl- dö ung

Nighingale, ska gå till Commendant nu.

En redig jävla fylla...

Ursäkta uttrycket...men det känns som att jag skulle behöva en sån! Men det får bli en annan helg! I helgen ska jag paddla kanot och sova i tält. Men Kör hårt i helgen brudar! Kom ihåg friskt vågat hälften vunnet! ;) /Loo-ten-tant

Sunshine!

Jag är med dig i kriget mot regnet, idag på MAXI stod jag där med ett par Tretorn stövlar i kundvagnen och kunde ens inte bry mig om att lägga pengar på det..jag måste ju ha dem, inte hållbart annars!

Sen borde jag ju inte gjort mitt andra inköp (systemet.) men det blir ju så mycket roligare då. 

Ringa hem o be om pengar är aldrig kul speciellt inte när man måste "go-snacka" en stund innan, lägga upp en strategi, typ:

"...mamma..jag svälter, eller jag blir underkänd på mina tentor för jag kunde inte köpa böckerna förra kursen för jag inte hade råd..(man säger självklart inte att man varit ute o svirat de senaste helgerna..) 

Sunshine, du o jag mot regnet vi kommer vinna!

Och då blir det ju sunshine...hahaha vilken rolig vits!

Fan va tråkig jag är. 

/Nighingale.

när budgeten spruckit för läääänge sedan

Hört att en trend startats i gruppen angående ringa hem och be om lite påfyllning i den patetiskt tunna plånboken. Det är vanligtvis emot mina principer. Jag har i princip sedan jag var 16 år försörjt mig själv genom extrajobb osv. Som student är det inte riktig lika enkelt att få ekonomin gå ihop, mitt stackars sparkonto blir ynkligare och ynkligare varje månad. Oväntade tråkiga utgifter är lika jobbigt att handskas med som en rödvinsbakfylla. Och överst på min big need lista just nu är regnkläder! (Mina värderingar har förresten ändrats i takt med min mognad, idag ser jag regnkläder och stövlar som en nödvändighet för att överleva den här hösten. Att det kan vara okoolt att glida runt i ett militärgrönr regnställ utan passform sätter jag numera åt sidan. ) Jag behövet ett vapen mot regnet!

Så what to do? Svälja min stolthet och ringa två samtal, (en av fördelarna med att ha skilda föräldrar), och höra vad respektive förälder har att komma med. Så får det bli, för Sunshine står inte ut med att bli blöt och kall ända in till ryggmärgen. livet är hårt i norrland! over and out.

Fullt ös, men ännu inte medvetslös!

September/Oktober månad har hittills inneburit ett sanslöst högt tempo. Tentor, prov, grupparbeten, inlämningsuppgifter, praktiska övningar i allt möjligt, case uppstarter, seminarier, i snitt två föreläsningar om dagen, en veckas praktik, samt en ansökan om kommande jobb hängandes över mig.

Senaste veckan har jag levt på enbart gröt, micromat och mackor, kontakten med vänner har i stort sett varit obefintlig. Senast igår satt jag och Sunshine och bestämde en träff på Onsdag nästa vecka när vi hittade en lucka i kalendern.
Ikväll var första kvällen på flera veckor som jag kom hem i tid och inte skulle hasta iväg på något. Då insåg jag att jag inte hunnit städa på tre veckor. Det ligger kläder överallt, papper dräller i högar på skrivbordet, obetalda räkningar går att ana i högen underst. En blomma hade vissnat.
Sen insåg jag att jag har böcker som måste hämtas på macken, jag har grejjer att hämta på stan innan helgen, jag måste verkligen städa, jag har ett grupparbete att påbörja tills imorgon, och ett prov som skall pluggas på. Imorgon startar nästa case, och på Tisdag har vi examination igen. Jag måste packa inför helgens kanothajk, och nästa vecka flyttar jag förhoppningsvis. Åtgärd: Inget just nu. Jag ska bara sitta här i min säng och kolla på tv. Ibland måste man få tagga ner lite :)

Det är soft att plugga ibland! Och att få beklaga sig lite :) /Loo-ten-tant

vicky cristina barcelona

Måste härmed rekommendera en väldigt inspirerande (!), härlig, sensuell (som fan) och helt fantastisk film som vi, några, var o såg igår kväll. 

Ett mycket bra initiativ från två mycket bra människor. ! 

Ett litet problem som jag vill ta upp: Det känns som jag aldrig gör något, men jag har ändå aldrig tid att göra något. Låter helt knäppt jag vet! Jag vet att ni känner som mig, iaf Commendant!

Kort inlägg till mina blommor, kärleksmumsar och ljuva rosor!

Ps. Vem har sagt att rotfrukter som morötter är lika gott och bra o ha med sig som snacks. Det är lögn. 

/Nighingale

Stolthet och fördom

Detta har varit en vecka full av åtaganden i hopp om att förbättra och förändra en inte alls hållbar situation för en klick av Umeås studenter. Honey S vill sända några värmande ord till sina vapendragare i kampen mot rättvisa. Commendant och Sunshine; Jag är stolt över Er! Vi har visat att det går att påverka. Vi har visat att det ger mer att gå till handling än att klaga i tysthet. Vi har också visat att man genom argumentation kan få människor att skämmas över sina fördomar och förutfattade meningar så mycket att det resulterar i en tacksamt mottagen ursäkt.

Idag är det bara onsdag. Veckan har säkerligen mer att bjuda på. Vårt driv kanske kan leda till att vi framöver visar upp en lite mer positiv approach och en starkare tro på livet (något som i en dimma av missnöje, har kännts lite som en utopi)?! Eller vänta, innan vi hoppar av glädje kanske vi först ska vänta på resultatet ...?

Fortsätter där det sluta..

Bitter blogg, ja visst, men är de så jävla konstigt då!?
Är det inte de första så är det de femte!

På söndag drar jag (Commendant) iväg för en månads praktik på hemort, och det ska bli så förbannat skönt att slippa se vissa ansikten.
Mina vapendragare kommer jag givetvis sakna men förhållande på distans har jag hört är kul?

Nu ska jag gå på stepmuskel, och sjunger instruktören med i låten kommer bägaren rinna över!

Imorgon är en ny dag, ny dag är nya möjligheter! Kör så det ryker

Kommentar bitterhet

Håller med om att bloggen har en bitter anda, men å andra sidan så tycker jag att bittra/ironiska människor är bland det skönaste som finns!

Senast igår blev jag bitter igen. Jag fick ta del av den omtalade allsången till "Bleeding love" på bodypumpen. Seriöst..det är Måndag, klockan är halv åtta på kvällen. Så jävla mycket energi har man inte kvar! Låt oss bara göra våra knäböj i tysthet, vi lider redan tillräckligt av mjölksyra i benen. Låt oss inte behöva få mjölsyra i öronen också.

Dock var instruktören i övrigt väldigt bra! Men varför allt detta tjo och tjim på alla gruppträningspass? Jag är inte där för att sjunga, eller stå och se överlycklig ut och skrika rakt ut av glädje för att mina ben håller på att vika sig på mitten.

god bless us!

En liten reflektion!

Jag fick en tanke igår kväll när jag var hos Commendant. Det låter nästan som vi är olyckliga och bittra..(jag vet att gränsen är hårfin) om man läser våra inlägg!

Oh hallelujah! Vi är friska, unga, två ben, två armar och söta ansikten. Smarta är vi också!

länge leve oss!

Tisdagar suger.

Nighingale

Testkör ett kortare inlägg!

Jag har redan skrivit idag, men eftersom jag så sällan får tillfälle att träffa er bloggar jag desto mer. Dessutom är detta som vanligt ett sätt att skjuta upp pluggandet. Men det var en sak jag behövde få ur mig också efter dagens avsnitt av Ensam mamma söker!

Jag tycker att utskällningen mot samen var under all kritik! Här har vi en ambitiös kille som brinner för sitt jobb, och sina älskade renar! Killen som visat på mest ansvar, och lojalitet (främst mot sina renar då iofs) är den som får ta mest skit! Sorgligt och bedrövligt!
Dock kommer han nog klara sig ändå, han behöver nåt rejälare flickvänsmaterial som har förståelse för betydelsen av renskötsel i dagens samhälle!

I övrigt är det Söndag. Jag är bakis. Jag har pluggat för lite, och har min cykel på stan (i bästa fall). Mitt rum har återfått den härliga doften av mögel efter att ha stått tomt en vecka. Mina ögon har återigen börjat rinna, och jag är jävligt täppt i näsan. Mina allergitabletter är slut och jag har ingen frukost att äta innan tentan imorrn. Inga konstigheter. /Looo-ten

Det handlar om kommunikation!

Jag är väl inte en sån som egentligen är överdrivet mycket för att prata, men ibland måste man ju öppna käften. Kroppsspråk i all ära, det är något jag tycker är ganska kul att studera hos folk, men är man inte utbildad kroppsspråkstydare kan det vara svårt att enbart gå på detta. Misstag och feltolkningar kan lätt göras.
Samtidigt så kan kroppsspråk i sig vara ett bra verktyg, när det kommer till tex. fenomenet dissning. Att fullständigt ignorera en annan persons upptag av en liten yta på tex ett dansgolv är ju i sig ganska tydligt och talande för sig själv. Att bara undvika och gå därifrån så fort den som är föremål för dissen närmar sig eller råkar "kasta ett getöga" är ett tydligt gränssättande, inget snack om saken. De flesta som fungerar någorlunda normalt och funktionellt brukar i detta läge förstå att det är dags att kasta in handduken så att säga.

Eller så kan man komponera ihop följande lilla sms: Tja snygging! Kan du ringa upp mig på det här numret? 070-5114966. Viktigt! Tar bara två min!

Eller så kan man helt enkelt prata om saken. Detta alternativ tror jag dock sällan används i praktiken. Varför vet jag egentligen inte, men att uttryckligen säga: "Du jag dissar dig from. nu, men ha det bra och lycka till i framtiden!" är ju ganska onödigt när det finns andra hjälpmedel att ta till.

Jag vill också slå ett slag för tjejer i detta inlägg! Hur komplicerade killar än tycker att vi är så måste jag ändå säga att min åsikt är att när det kommer till verbal kommunikation och ärlighet så ligger vi steget före. Visserligen kan tjejer tendera att överanalysera och bryta ner problem i små mindmap kartor med 18 olika lösningar och infallsvinklar, detta kan jag tycka är aningens överdrivet, på gränsen till vansinnigt ibland. Men det man brukar säga om att killar är mer ärliga och rakt på sak är bullshit. Visserligen är detta en tolkningsfråga, tycker man att den ärligaste och rakaste lösningen är "get out of trouble by smiling" utan att ge någon som helst förklaring till sitt beteende så kanske det är så att killar ändå är dom som jobbar bäst?

Jag brukar försöka kombinera alternativen. Alltid kul att hitta olika lösningar på problem liksom. Men visst tycker jag ändå att personer kan förtjäna att få en liten kommentar i kanten, så som man fick av lärarna redan på lågstadiet. Det är för lite lågstadiementalitet på landets krogar helt enkelt! Därför vill jag slå ett slag för det! Mitt bidrag till make the world a better place to live! /Loo-ten-tant

Ni inspirerar mig! Lite iallafall!

Flitets lampa lyser verkligen över bloggen just nu. Jag mår nästan dåligt. Jag har också någon form av tenta, eller snarare ett prov på Måndag. Jag behöver verkligen också plugga, men jag har så sjukt svårt att hitta motivationen! Jag beundrar er som kör 13 timmars pass verkligen!
Själv gör jag allt för att slippa, att jag skriver detta meningslösa inlägg just nu är verkligen ett exempel på det. Man försöker hitta saker som är viktigare för att skjuta upp pluggandet ytterligare en timme eller två. Idag är det tex jättefint väder i Stockholm, jag vill inte sitta här, jag vill ut och röjja på gator och torg och spendera mina pengar som jag inte har.

Jag har för övrigt vänt på dygnet rätt fint, är ute och åker bil nattetid (aaaas kul!!) vilket gör att sova bort dagarna också är hög prio! Fan vad jag längtar tills jag får börja jobba!
Aja...ska väl öppna böckerna nu iallafall, ni har trots allt inspirerat mig en hel del när det kommer till kritan! Och dessutom som sagt...man har inte direkt något att klaga på, det finns dem som lever ett betydligt värre liv...

Jag avslutar bara med en liten story från en brud som har en grymt soft inställning till plugg, för dem som vill inspireras åt andra hållet, detta är en Söndag, tenta infaller om cirka 13 timmar:

-Tja! Du...är det imorrn vi har tenta?
-Tjenare...ehh ja precis!
- Hmmm..asså vilken tid är det?
-Ja du det är klockan nio.
-Det var som fan..asså vad ska man kunna?
-hehe ja du...rabblar en hyffsat lång samling av lagstöd och paragrafer.
-men helvete....vet du när omtentan är? =)

Så jävla skön inställning på ett sätt ändå, dock skulle jag nog inte ha psyke nog att gå på en tenta utan att ha öppnat en bok, men det skulle kanske vara kul att testa att släppa lite på prestgen! Jävligt soft brud iaf som sagt! =)

Kör hårt! /Loo-ten-tant

Allt är relativt

Sunshine här, på tal om AHA-upplevelser och diskusioner kring tentaplugg. Tentaplugga är ohälsosamt på många sätt..stillasittandet typ 13 timmar om dygnet, all ångest och överhettning av hjärnan, endast mikromat och samma maträtt en hel vecka (risk för skörbjugg hur de nu stavas), social isolering, och laster som jag inte ens har kommer till ytan, snus. Efter att ha befunnit oss i detta tillstånd i en vecka ( Sjukt less och totalt energilös) gled jag och Honey Sweet till vår kvällskurs. Där kom en AHA-upplevelse som är helt outstanding! Här klagar vi på risigt hår, tråkig skola, jobbigt tentaplugg osv osv. Sedan sätter vi oss och lyssnar på en föreläsare från läkare utan gränser, och ett ljus gick upp! Det vi klagar på är patetiskt!! i hur det går på tentan imorn och om min hårfärg börjar blekna är inte relevant. Ni fattar poängen, inget sår inget syra. Shape up!

Jag är jävligt bra, men bättre med de andra!

Imorgon har vi alla (inte galningen som är i stockholm) tenta! Jag har märkt på mina kollegor, vänner och vapendragare oanade tendenser till att helt frenetiskt stänga av omvärlden under tentaperioden. 

Jag vet ju inte vad de har tenta i, men jag tyckte jag såg några från deras klass på iksu igår tränandes dubbelpass...Hur fan har de tid med det när mina gullungar ens inte kan prata i telefon några minuter?! Orättvist tycker jag, alla borde plugga lika mycket. Nu hoppas jag bara att de skriver VG på tentan och festar sönder i helgen...eller jag vill åtminstone träffa dem!

Igår var det fest igen. Igen. Började soft efter FUNK passet med min vän, hem till henne bakade kladdkaka (som blev alldeles för fluffig), åt kladdkakan, började kolla på STEP UP 2. Det började som en lugn och fin kväll, jag var nöjd. Inte mer. Sen givetvis, klockan blir halv tio, det är onsdag, vi är unga, friska, snygga, funktionella...Ge mig en anledning att INTE gå ut o ta en öl?

Så klockan halv två, står man lite berusad utanför NH och tänker fan va kul och spontant! Sen tänker man "FAN va ont i huvudet jag har".

Klockan kvart i åtta, när väckarklockan ringer tänker man " Vafan, Nighingale, enough is enough".

Efter första föreläsningen när man åter är i livet, efter massa kaffe (jag dricker inte kaffe) och känner sig pigg...tänker man "Fan va bra jag är". 

Nu har jag suttit i pluggat jättelänge och ska sitta länge till...Tänker givetvis

Ung, snygg, frisk, funktionell...OCH ambitiös och pallar med allt! 

Fan va bra jag är!

Men nu, enough is enough..på mitt skryt! Summan av kardemumman är iaf att jag tänker skriva till dem som bestämmer kring sjuksköterskeprogrammet att Commendant, Sunshine och Honey S aldrig ska behöva göra tentor! + att de är redan tillräckligt kompetenta för allt! 

Som jag brukar säga till min älskare...Lev väl och dö ung

Nighingale

Livet är fullt av valmöjligheter!

Inom två veckor skall jag ha valt ett län och en stad där jag förmodligen sedan kommer stanna i några års tid. Jag har aldrig varit i den här situationen förut. Jag har kunnat åka lite hit och dit, hyrt ett rum eller lägenhet, styrt upp ett jobb eller två, ibland med fasta arbetstider, ibland ganska valfritt. Jag har aldrig haft någon fast anställning, dock kortare periodsscheman med arbetstider avsedda för undomar med viljan att jobba ihjäl sig, och ganska mycket övertid.

Efter ett halvår när man fått ihop lite stålar och känner sig nöjd med sin insats och tycker att man fått ut det man kan, har jag lämnat stället och vandrat vidare. Detta beteende kan tyckas rastlöst, men jag har alltid haft en vilja att prova på allt möjligt! Jag har bott på landet ett halvår, i ett blått rum ovanpå ett stall, levde ett äkta bondeliv med naturen inpå knuten, umgicks i stort sett bara med cirka 5-10 pers, samt cirka 30 hästar. Jag har bott i storstaden, flaxat runt på tunnelbanan på väg till olika mindre stimulerande arbeten. Jag har bott i Norge och levt snållivet och härdat mina fötter genom att hasa runt på ett betonggolv i en slangverkstad. Jag har levt i en ryggsäck i Thailand, dock inte så länge, (bondelivet gav inte så mycket casch nämligen). Men nice var det! Däremellan har jag komit hem till mitt gamla barndomshem och mött mina föräldrar som slagit vad om hur länge jag har tålamod att sitta i kassan på Coop den här gången. I nuläget lever jag ett riktigt soft studentliv i norrland där jag trivs utmärkt!

I det stora hela är jag ganska nöjd, jag har träffat mycket människor och skapat endel kontakter, samt fått mycket olika erfarenheter! Jag är ganska less på att flytta runt för att vara ärlig.

Men...och ett stort men! Fast jag känner mig hyffsat klar, och tillfreds med livet, och mitt "slutgiltiga val" av studier, så har det börjat gå uppför mig att frihet kommer inte längre vara vad det varit! Nu låter jag sjukt nostalgisk, jag vet! Men fatta!
Till våren flyttar jag igen, antagligen knappast sista gången, men jag flyttar till ett ställe där jag kommer bosätta mig. Bosätta mig! Jag ska alltså bo någonstans. Slå mig ner, känna lugnet (?)Jag är fan i mig vuxen. Jag kommer att ta lån för att köpa lägenhet, jag kommer inreda den precis som jag vill. Inga blommiga tapeter eller gröna golvmattor, eller en säng som vardagsrumssoffa. Jag kommer ha en fast anställning. Jag kommer ha betald semester. Jag kommer att pensionsspara och betala av på mina studielån. Jag kommer säkert byta ut min rostiga audi mot något bättre. Jag faller inom ramen även jag. Några års sökande efter mening och mål, sedan kom man på bättre tankar och sällade sig till raden av Svenssons med rabattkuponger på ICA Maxi.

Fan i mig. Tiden går fort! Var det inte nyss vi sjöng om studentens lyckliga dagar? H-vete vad dom dagarna gick fort, även fast dom var typ 6 år :) Jag hoppas jag kommer göra ett vettigt val nu, och att jag kommer trivas med min nya vuxna livsstil och mitt kommande spännande jobb! (Dock är ju inget klart än, jag kanske bangar och drar till Australien, men jag tror inte det).

Nu har jag bara ett mål kvar att uppfylla: Skaffa en redig karl!

Men det får fan i mig vänta..Man kan inte ta allt på en gång! Har jag klarat mig utan en sån i fyra år och haft så sjukt kul på egen hand kan jag nog vänta några år till!

Men shit asså...Jag kommer sakna de blommiga tapeterna, de hårda golven, smaken av tonfisk på burk från Norge, lukten av klor från simhallen i Solna, lugnet att somna ovanpå ett stall, draget på ett fullmoonparty i Thailand, och känslan av att alltid ha sin utgångspunkt från rummet hemma hos mor och far! Tom de sura kärringarna på wasa hallen! men men...livet går vidare, bara att göra det bästa av det! Wisch me good luck! /Loo-ten-tant!

Egen tolkning!

Har just kommit hem efter att ha spenderat 12 timmar på skolan. Helt mosig i skallen efter allt tentaplugg. Att jag ens kan skriva den här texten är ett fullständigt och komplett mirakel. I vår lilla "pluggtrio" (jag, Commendant och Sunshine) sker kontinuerligt ett sökande efter vad vi kallar AHA-upplevelser. Idag var det lite tunt på den fronten och med tanke på att tentan närmar sig med stormsteg (nu på fredag) så lyser desperationen i allas våra ögon som en jävla strålkastare. Istället för det berömda genombrottet poppade det upp en intressant liten mening under inläsningen av magsår. Den lyder såhär;

"Utan syra inget sår"

Jag tycker att det är en talande sammansättning av ord som man får välja att tolka som man vill och applicera på valfri situation eller person om man tycker det passar bättre.

Med detta tackar Honey Sweet för sig och önskar alla en god natt med ljuva drömmar...

Man ångrar bara det man inte gjorde..

Jag kunde inte sova i natt. Efter en skön softish kväll hos Commendant cyklade jag hemåt. Ensam. Skönt tänker jag. Samtidigt får jag en gren i ögat, helt öppet öga så de gjorde så fuckigt ont. Okej, fortfarande ensam. Skönt. 

Kommer hem, inbillar mig att "åh vad skönt det ska bli att göra en kopp te och bara myyyysa framför tvn ett tag".

1. Min tv har 1,2,4,6 så så jävla mysigt är det inte.

2. Ensam är stark. Bullshit, pappa! 

Jag skulle citera en god vän till mig Audrey Tautee; "tillsammans är man mindre ensam"

Japp. Så känns det. Så Commendant, tack för kvällen, den värmde trots att det bara varade i två timmar och man fick inte mer än te och knäckebröd! Tack!

Problemos; Hur ska man kunna hänga på ett skönt (avslappnat, asexuellt) sätt med nyfunna vänner (killar såklart)..? För om man är ny i en stad är det svårt att hitta vänner. 

- Var hittar man människor, var pratar man med dem? Jo, ute i fyllan och villan där oftast jag är helt out of control och full. Det är jag. Full. 

Men jag vill ju hänga också. Typ sådär, chilligt bara cykla förbi, kolla en rulle, kramas för att det är kallt, cykla hem. Fuck. Det funkar inte så. 

Men prblemos kanske löst, för ikväll ska jag tänka man ångrar bara det man inte gjorde...Jag älskar att vara ensam. Frivilligt. Det är det bästa jag vet att kunna säga; "nej ikväll ska jag ligga o skratta åt min förebild Ally Mcbeal ensam och somna med handen fortfarande i popcornskålen" 

Att vara ensam för att man inte vill riskera att man måste ligga med personen i fråga eller hela dilemmat. "Filmen är slut, jag vill sova. Han går inte...Vad ska jag göra?" Palla inte det!

Så ikväll brudar, blir jag antingen ofrivilligt påsatt eller bara har en softish chillig kväll med någon. 

Lev väl - dö ung!

Nighingale!

I am here, I am doing this, and I don´t regrett anything as long as my date don´t call himself Magen!

Känns som om ni gjort något kul i helgen som jag missat! Bra att man genom bloggen kan hålla sig hyffsat uppdaterad iallafall. Jag inser ju iallafall att ni knappast tagit det lungt och kollat på film. Känns snarare som att ni besökt Coronas meatmarket med bästa möjliga resultat som följd!
Helt rätt att alltid vända frågan Varför, till Varför inte? Känns som att man får ut mycket mer av vardagen och livet i stort på det sättet!
Jag har en till åskigt, och den är att får man möjligheten att ligga bör man försöka ta den! Ligger man inte nu, när ska man då göra det? Tänk dem som aldrig fick chansen:

Man vaknar upp en dag och inser att man är en 35-årig trebarnsmor som aldrig fick den möjligheten. Man sitter i en villa med tre barn, man har neongrön ögonskugga, sjukt mycket mascara och överjävligt krulligt hår. Man är brunstig som fan, och dejtar killar som kallas Magen och Sven-Ingvar. Man pratar om giftemål, karaoke, och att man vill ha någon som kan ta hand om en. Allt detta i nationell tv. Man har blivit en sådan som ni älskar att klaga på. Det är väl ångest??

En lite väl blöt kväll med tillhörande hångel, fylle sms, bortamatcher, walk of shame osv osv. Det är väl bara charmigt? Dessutom har man styrt upp det själv, IRL, utan att behöva vända sig till Tv för att få hjälp.
De flesta skulle skulle kunna beställa "Been there, done that, got the t-shirt" tröjan liksom!

Så nästa gång jag hör någon av er säga ordet Varför, eller nämna ångest till följd av något relaterat till ett så pass normalt beteende för en student i sina bästa år så kommer jag beställa en " I am here, I am doing this, and I dont regrett anything as long as my date don´t call himself Magen" tröja designed by Loo-ten-tant.
Om jag någongång däremot hittar något som liknar Magen en Söndag på mitt rum..då..men först då kommer jag börja fundera på att utnyttja uttrycket Varför lite oftare...

I övrigt är Stockholm fint som klister! Har shoppat över min månadsbudget redan... Men varför inte liksom? ;) /Loo-ten-tant!

Ny dag. Ny vecka.

Känns ärovärt att få börja denna vecka med ännu ett fantastiskt inlägg på en fantastisk blogg.! Eller jag skulle mer säga ett underbart bollplank där man kan bolla sina idéer och tankar och det enda man kan få tillbaka är syrliga kommentarer från de andra (som en del ändå får varje utvärderingskväll...)

Igår var tre av oss och tränade. Med tanke på två dagars utång med tillhörande efterskalv (iaf för två av oss..inte helt otippat vilka..) så var det tungt att ställa fram Body Pump redskapen och tagga om för en timmes styrketräning. Tagga om för en ny utekväll blev ju superlätt om man jämför innan träningen.
Vi klarade det. Jävligt bra. Instruktören som mimade hysteriskt under hela passet var speciell. Mima till Bleeding Love gör man med tårar i ögonen under en ångest lördag (och söndag) framför spegeln. Sen skäms man lite. Ringer någon av oss andra o ses på stan. Men nej, inte på Body Pumpen.

Vill också belysa frasen "Varför". Man kan fråga sig den frågan hela tiden. Absolut hela tiden. Och några av oss kanske lite fler gånger. Jag vill kontra.
Istället för varför- VARFÖR INTE?
Tänk hur mycket mindre ångest och mer roligt vi skulle ha då?

jag menar varför inte gå ut igen ikväll trots att man är bakis som en get...? Varför inte skicka mms till halva stan där det står #### is the shit? Och varför inte strula till allt extra mycket?

Jag säger. Lev väl och ligg mera (eller för vissa...ligg överhuvudtaget!)
/Nightingale

Söndagkväll = utvärderingskväll!

Till att börja med skänker vi en tanke till Loo-ten-tant som på myndigheternas begäran tvingas på topphemligt uppdrag till hufvudstaden. Vi saknar dina kloka och värmande ord - som ett slag i magen. Tråkigt det där med tåget men misströsta inte, familjen hade faktiskt kunnat vara från Österrike eller en hel jävla klan. Tänk såhär; familjen hade kunnat haft råttpest, digerdöden, lepra, kolera eller explosiva diaréer. När man ser på saken på detta sätt så tycker vi faktiskt att du förstorar upp saken till enorma propotioner, lite snor har väl ingen dött av! Skärpning!

Nu till dagens huvudämne och den faktiska anledningen till våra gatherings, "ensam mamma söker kärlek"

Vi vill underlätta för våra läsare genom att stolpa upp våra tankar på ett väldigt pedagogiskt sätt. Detta för att ni ska slippa se skiten. Våra tankar är helt och hållet objektiva.

• Varför denna genomgående 80-tals trend innehållande turkosblå tröja med matchande ögonskugga?
  
• Wetlook kan vara OK såvida det är baserat på misslyckad permanent samt inkramad Wella hårmousse a´coop 29.90.
• Magen 4-life. Har man ett smeknamn baserat på sin risiga mage förtjänar man en plats i bloggen. Respekt!
• Ninas orginella hobby som står högre i kurs än självaste Stephanie. "Karaeoken är en viktig del i mitt liv, men skulle jag träffa en man är jag villig att dela min passion med honom".
• Att investera i sillisar och döpa sina barn till Marilyn och Lisa-Marie, lite to much eller vad säger ni?
• Vi lider med Anettes 15åriga dotter, det kan inte vara lätt att få sitt hem invarderat av fem brustiga karlar, o alla är kåta på morsan. Gaah!

Detta var en liten sammanfattning om våra (objektiva) tankar och synpunkter
Feedback undanbedes vänligen men bestämt!

Hopp om liv

Loo-ten-tant om snoriga norrmän på tåget.

Idag har jag åkt tåg. Jag tycker att det är ganska gemytligt och trevligt att åka tåg, men nu har jag haft otur två gånger i rad när jag åkt med SJ mellan Sundsvall och Stockholm.

Förutsättningarna för dagens resa var heller inte de bästa, jag var nämligen fruktansvärt bakfull. Detta eftersom gårdagskvällen innehöll två ofrivilliga shots med starksprit från brorsans kompisar. Men jag har liksom inte hjärta att tacka nej när någon slänger fram en mintu eller jäger framför näsan på mig utan att jag hinner blinka. jaja nog om det, det var ju självförvållat och omoget av mig...

I Hundiksvall gjorde en norsk söt liten familj entré. Jag blev jätteglad, jag är nämligen barnsligt förtust i den norska dialekten, jag skulle lätt vilja gifta mig me en norrman. Till min glädje upptäckte jag att den norska familjekonstellationen hade platser i anslutning till min plats. Underbart att få sitta och lyssna på norska resten av resan tänkte jag! En halvtimme senare hade jag dock förändrat min mentala inställning till den norska familjen. De var nämligen grovt förkylda allihopa. Jag vet inte vad servett heter på norska, tror knappast det finns i Norge. För den här familjen snorade ikapp ända till Stockholm. Det var liksom inte lite heller, och den ena avlöste den andra, det blev som en ond cirkel av kroniskt snorande. Fruktansvärt störande. Tillsut gick jag ut i café vagnen och köpte godis, som jag sedan tryckte i mig i ren desperation, med resultatet att jag mådde fruktansvärt dåligt en kvart senare.

Jaja. Nu är jag iaf på plats på nybodatoppen, men en påse chips och en cola. Imorgon får det bli någon form av träningspass känner jag. Min livsstil idag och igår är under all kritik.

På återhörande! /Loo-ten-tant

Fortsätter där de sluta..

Jag vill ta vid där sunshine checkade ut..
Jag håller givetvis med om att felet faktiskt inte ligger oss mej (oss).

-Nått jag stör mej så förbannat är varför folk bokar grupprum HELT ENSAM, vad är dealen? använder du tavlan eller? näää då är de marsch pannakaka o VI ska flytta på oss för att denna korkade idiot ska få sitta i lugn o ro

-Sen en sak till, restaurangbesök, gå för fan inte ut o ät om du har en unge på under 5 år med dig, ungen gapar o skriker o jag lyckas inte äta en bit för att snorglinet inte kan hålla käften. Sätter i halsen så fort han/hon öppnar käften. stressande

-Corona, Umeås köttmarknad. Kommentarer är överflödiga!

-BJF BJF BJF BJF BJF BJF

Jag är förbannad
Ny dag, nya tag
Fred

Jag stör på mig på andra människor!

Så där ja, dags för Sunshine att kliva in i bilden. Och vad kretsar i mitt huvud allt som oftast nuförtiden? Jo säkert 70% av min dagliga energikapacitet investeras i irritaition på andra ( (absolut(inte) lika mycket värda som jag) människor. Detta är inte något ogrundat, eller "det där måste stå för nåt annat, problemet ligger hos dig själv" blablabla ni vet. Här kommer klockrena argument i att FELET ligger inte hos mig, men det driver mig däremot till vansinne:

- Korridorsmänniskor som inte är förmögna att ta hand om sig sjävla. Varför placeras dom i korridor utan tillhörande mamma?? Basala saker som diska, torka om sölat, sopsortera, vrida ur trasa, använda fläkt, verkar för dom vara lika avancerat för dom som teknisk fysik! VAD GICK FEL DÄR?
- och alla dessa läkarstudenter jag tvingas se varje dag, varför går det runt i fula kläder a´la myrorna. Dessa yllekoftor, skeva frisyrer och hemstickat gör mig mörkrädd.
- och sen på iksu, alla dessa superhurtiga människor som ler och skattar under spinningpasset, URSÄKTA MEN VAD ÄR DET FÖR ROLIGT MED EN "17 min UPPFÖRSBACKE"?
- På bio, Patrik 1,5. En mysig feelgood mowie, men varför skrattar folk IHJÄL sig när två bögar hånglar? Sjukt dåligt humor anser jag!
- Hmm, sen Loo-ten-tant, ett kapitel för sig. Gånger då hon av ren välvilja har tvättat mina kläder- vilket resulterar i att alla mina kläder har fått en ny (grå) färgnyans efteråt. TACK MEN NEJTACK!
- och alla ungar som skriker och tror att allt kretsar runt dom. tack för att ni har förstört många buss/tågresor för mig. Väx upp för fan!
- Sen givetvis den sista men inte minsta punkten. Karlar!! argumentring överflödigt.

nä nu ska jag hejda mig och åka för att åka handla mat, och jag kan ge mig fan på att det är en looser i kassan utan en enda varukod i huvudet...

Gränsen är hårfin...

Angående Loo-ten-tants blogginlägg (din mamma bor inte här!) med den aningens negativa undertonen faller det sig naturligt för Honey S att fördjupa sig i ämnet bitterhet vs bitsk.

Det har nämligen visat sig genom beprövad erfarenhet (möjligen evidensbaserad?) att gränsen mellan att vara bitsk och bitter är hårfin och att balansen mellan dessa "tillstånd" allt som oftast är svår!

När man umgåtts för länge i den inre cirkeln för att sedan åter öppna dörren till verkligheten upplever vi ofta att omgivningen reagerar med en smärre chock. Dessa reaktioner leder alltid till att vi kuvar oss och i sinom tid åter tvingas aklimatisera oss till den rådande jargongen.

Frågan är; Är vi före vår tid? Eller vad tänker vi?

Vi är på gång, vi är laddade vi är tända! Och vi har några läsare!

Sådär ja! Vad kul att se att ni kommit igång tjejer! Visste väl att hotet om att kontakta era vårdnadshavare skulle göra susen!

Jag vill bara meddela att jag noterat att vi faktiskt redan såhär i starten fått några läsare som hört av sig och gett mig positiv feedback via msn! Så nu är det bara att jobba på! Synd att jag inte är hemma i helgen, annars hade vi ju kunnat fira våra framgångar på ett eller annat sätt!

Jag har packat en väska och är nu på väg ner till huvudstaden för en veckas praktik. Ska bli grymt skönt att slippa känna det som Commendant så optimistiskt beskriver som trä röv i en vecka. Denna vecka har vi haft två föreläsningar varje dag, jag kan nu en hel del om drogtecken och symptom, jag har även lärt mig hur man mäter storleken på pupiller. Dessa vidgas även vid intag av alkohol, så räkna med att jag kommer gå lös med min mätare på nästa fest!

Eftersom jag troligen kommer missa veckans avsnitt av ensam mamma söker, vore jag väldigt glad om någon kunde skriva några rader här om hur det går för tjejerna så jag inte missar nåt viktigt. Har fortfarande ganska svårt att fattat att vi kommer få lov att följa serien i höst utan Sven-Ingvar. Han som var så modig...

Tack på förhand! Jag avslutar med ett ordspråk jag med " Gräset är inte alltid grönare på andra sidan" (jag har ingen aning vad jag menar med det egentligen) /Loo-ten-tant

Drar ett bittert strå till stacken..

Commendant anser att vi borde ha en demokratisk omröstning angående denna dam! Tycker vi kan känna en viss samhörighet med denna vilsna själ.. frågan är, platsar hon inte helt utmärkt i gänget?
http://fyllesamtal.typepad.com/my_weblog/files/hej_mitt_namn_r_ingejrd.mp3


Dagen, veckan, månaden har rusat iväg med en jävla fart, vad hände?
Sitter med träarsle på universitetsbiblioteket/iskallt klassrum från morgon till kväll och försöker pränta in i mitt huvud, "konjugerat äääär vattenlösligt, eller?" Hem och äta, iväg o träna, hem igen, äta igen, sova, ny dag..samma visa yada yada yada!

Men fy fan vad studentlivet är kul, intesant? In my ass, jag är trött på´t!


Klockan är mycket och kan man avsluta på ett bättre sätt än med ett klassikt och wellknown ordspråk?

"Svinet drömmer om ekollon, gåsen om majs.(Ungern)"


Livstrött Commendant ber om ursäkt för detta tragiskt usla inlägg, imorgon är en ny dag
Gud välsigne er

Varför..Varför?

Jag har flyttat. Flyttat från min enda (och bästa) vapendragare. Det gick bra, så nog talat om det. Men måste göra någon sorts högaktning till min vapendragare som stod ut med mitt hostande, snörvlande, snackande, popcorn ätande m.m. Tack!

Igår när jag skulle hyra bil undrade killen på macken, som för övrigt var i övre medelåldern, ätit några för många fläskkotletter och inte varit i en klädbutik på 15 år, om jag kunde köra bil. Om jag kunde köra bil?! Nej, nej, jag tänkte bara hyra en (jävligt dyr) bil, har ett körkort sen 5 år tillbaka men nej jag kan inte köra..
OCH han frågade det efter jag frågade om vägen till flygplatsen eftersom jag inte är härifrån..Då frågade han;"Var är du ifrån då?"
Stockholm svarade jag och bara väntade in smockan...(du vet..hahahaha ojoj, sstadsflickan i Norrland...) Och den fick jag ju, men men.

Eller så är det för jag är av det kvinnliga könet, det tror jag nog är mer troligt! Eller så ville han bara ligga med mig, han kanske undrade om han kunde köra mig eftersom jag kanske inte kunde köra...och det för att få ligga med mig. (låter extremt långsint men kanske det mest troliga).

Jag är stolt över den här bloggen. Den kommer verkligen bli något. Precis som alla oss, vi måste bara veta hur, när och varför först. Sen så!

Over and out!

Det handlar om att ge och ta! Din mamma jobbar inte här!

I Söndags när vi hade vår sedvanliga träff hemma hos...Nightingale, eller vad hon nu hade för avsikt att kalla sig, så kom vi fram till att starta en gemensam blogg. I detta projekt skulle det ingå 5 personer, som alla på något sätt skulle dra sitt strå till stacken.

Jag som är en väldigt ansvarstagande individ har nu jobbat på som bara den, vilket endast har resulterat i att jag blivit utskrattad av de övriga medlemmarna som suttit och gjort sig roliga på min bekostnad på Universitetsbiblioteket.

Jag har ett annat exempel från en tripp vi gjorde i våras, den innehöll forsränning samt övernattning inomhus i en stuga.

I första forsen slängde de självklart fram mig längst fram, detta är den mest riskabla platsen att sitta på. Jag riskerade alltså mitt liv för gruppen.

Vid övernattningsmomentet som skulle ske inomhus, fann jag plötsligt mig själv liggandes på ett liggunderlag utomhus. Detta efter att de andra tagit de bästa platserna, och jag i ren protest vägrade följa direktiven och sova på en mattkant.

Visserligen blev det ändå så att jag sov på den där mattkanten...

I vintras hade vi en fest, där taxi anordnats av...hmm... jag tror det var Nightingale såklart. Hon hade bara missat en detalj, vad undrar ni? Jo mig! Jag fick ensam göra entré i en egen taxi till Corona. Visserligen fick det mig att stå ut lite som individ, men det fick mig också att framstå som någon som sitter ensam och förfestar för att sedan dra ut på krogen. :/ Cool brud.

Men! Det jag vill komma till här är att jag ger 100% hela tiden, och ni ger ingenting...ingenting tillbaka!!

Om inte ni skärper er kommer jag snarast kontakta era vårdnadshavare och lärare så vi får ett slut på detta. Jag kommer givetvis också fortsätta publicera minst ett inlägg om dagen där jag med en aningens bitter ton kommer att framföra kritik riktad mot er!

mmm.... :(